Den 1 december 2023 trädde en ny lag i kraft i syfte att reglera utländska direktinvesteringar i svenska företag (FDI-lagen). Genom lagen införs en anmälningsskyldighet vid investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, samt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att villkora och helt förbjuda investeringar som bedöms vara förenade med säkerhetsrisker. Även om det fortfarande finns en del oklarheter kring lagens tillämpningsområde står det klart att FDI-lagen kommer att få en stor påverkan på förvärv och investeringar i svenska företag.
Anmälningsskyldighet oavsett investerarens nationalitet
Det huvudsakliga syftet med FDI-lagen är att kontrollera utländska direktinvesteringar. Lagen omfattar dock allainvesteringar i svenska företag och tillgångar som bedriver skyddsvärd verksamhet, det vill säga oavsett om investeraren kommer från ett tredje land, EU eller Sverige. Som huvudregel ska dock investeringar av en investerare från Sverige eller ett annat EU-land godkännas utan vidare granskning av granskningsmyndigheten, Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Skyddsvärd verksamhet
Enligt lagens ordalydelse är begreppet ”skyddsvärd verksamhet” omfattande. Begreppet inrymmer bland annat säkerhetskänslig verksamhet, samhällsviktig verksamhet, storskalig behandling av känsliga personuppgifter, verksamheter som utvinner eller säljer kritiska råvaror, metaller eller mineraler som är viktiga för Sveriges försörjning, samt verksamheter inom framväxande och skyddsvärda teknologier.
Vad som ska anses vara ”samhällsviktig verksamhet” har beslutats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i sina nyligen antagna föreskrifter (MSBFS 2023:4). Trots föreskrifterna föreligger det dock alltjämt en del oklarheter kring omfattningen av begreppen ”samhällsviktig verksamhet” och ”skyddsvärd verksamhet”, och i avvaktan på vägledande exempel som klargör hur begreppen ska tillämpas i praktiken kan man därför vänta sig att ett stort antal planerade investeringar kommer att anmälas till ISP för säkerhets skull.
Vad händer efter anmälan?
Efter att en fullständig anmälan har gjorts ska ISP inom 25 arbetsdagar besluta om investeringen ska godkännas eller om det ska inledas en granskning. Om en granskning inleds har ISP tre månader på sig att fatta ett beslut, förutom om särskilda omständigheter föreligger då tidsfristen kan förlängas med ytterligare tre månader.
Innan ISP har lämnat sitt godkännande till en anmälningspliktig investering får investeringen inte genomföras, och ett agerande i strid mot detta, eller mot ett förbud, kan resultera i sanktionsuppgifter på upp till 100 miljoner kronor. Dessutom har ISP tilldelats mandat att ogiltigförklara transaktioner, vilket innebär att de prestationer som redan har utväxlats ska återgå. Att inte följa FDI-lagens bestämmelser riskerar med andra ord att bli mycket kostsamt.
Vad är en investering?
Frågan om vad som är en investering kan vid en första anblick verka självklar; att till exempel förvärv av befintliga och/eller teckning av nyemitterade aktier i aktiebolag är en investering är sällan föremål för diskussion. Var gränsen går i övrigt är dock fortfarande oklar; är till exempel en indragning av en aktieägares aktier med följden att en investerare ges ett utökat ägande att betrakta som en investering som triggar anmälningsskyldighet? För att undvika kringgåenden av FDI-lagens syfte kan begreppet ”investering” förväntas ha en vid innebörd, och man bör i avvaktan på tydliga riktlinjer anmäla samtliga transaktioner i skyddsvärd verksamhet som resulterar i ett utökat inflytande för investeraren. Undantaget från lagens tillämpningsområde är dock investeringar som sker med företrädesrätt till redan befintligt aktieinnehav.
Gränsvärden för anmälningsplikt
En investering är anmälningspliktig om investeraren genom investeringen, direkt eller indirekt, förfogar över röster som minst motsvarar de gränsvärden som anges i lagen, det vill säga 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent av rösterna. En ny anmälan behöver således göras varje gång ett nytt gränsvärde uppnås, oberoende av om investeraren sedan tidigare äger aktier i bolaget eller inte. Dessutom föreligger anmälningsskyldighet om investeraren genom investeringen förvärvar eller bildar ett företag som ska bedriva skyddsvärd verksamhet och investeraren förfogar över mer än 10 procent av rösterna, eller om investeraren genom investeringen får ett direkt eller indirekt inflytande i företagets ledning.
Upplysnings- och anmälningsplikt
Målbolaget, det vill säga företaget som är föremål för investeringen, ska upplysa investeraren om att företaget bedriver skyddsvärd verksamhet och att en skyldighet att anmäla investeringen kan föreligga. Det är därefter den som planerar att investera som ska anmäla investeringen till ISP.
Avslutande kommentar
FDI-lagen innebär att samtliga investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet omfattas av anmälningsskyldighet. Lagens omfattande tillämpningsområde medför en viss oförutsägbarhet och i avvaktan på tydligare riktlinjer kan ett stort antal planerade investeringar förväntas anmälas till ISP för säkerhets skull. Den tid som det därefter kan ta att erhålla ett godkännande från ISP är även viktigt att framöver ha i beaktande vid planeringen av investeringar. För företag är det därför avgörande att känna till FDI-lagen och att skapa sig en uppfattning om huruvida den egna verksamheten omfattas, särskilt eftersom en överträdelse riskerar att bli mycket kostsam.
Hos Rosengrens har vi medarbetare som jobbar med investeringar och företagsöverlåtelser. Om du behöver rådgivning eller biträde är du välkommen att kontakta Otto Gullberg och Julia-Saga Herhold.
