I entreprenader är det inte ovanligt att beställaren och entreprenören är oeniga om hur mycket tid entreprenörens personal har lagt på entreprenaden i stort eller på vissa arbetsmoment. Högsta domstolen har i mellandagarna beslutat att en entreprenör varit skyldig att lämna ut uppgifter från den elektroniska personalliggaren till beställaren för att den kunde antas vara relevant som bevisning. Syftet med krav på personalliggare är att minska förekomsten av svart arbetskraft i branschen men nu kan den alltså även få betydelse i entreprenadtvister.
På en byggarbetsplats ska det finnas tillgång till en elektronisk personalliggare enligt skatteförfarandelagen. I personalliggaren ska bl.a. personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för de personer som är verksamma på byggarbetsplatsen anges. Även tidpunkter då var och en av dem påbörjade och avslutade sina arbetspass ska dokumenteras.
Beställaren och entreprenören i Högsta domstolens beslut (målnummer Ö 1750-20) har en pågående tvist där beställaren gör gällande att entreprenören inte lagt ner den tid som de fakturerat för. Beställaren begärde att entreprenören skulle lämna ut entreprenörens personalliggare genom edition. Edition är ett processuellt verktyg som under vissa förutsättningar innebär att någon som innehar en handling är skyldig att lämna ut den om handlingen kan antas ha betydelse som bevisning. Om handlingen inte lämnas ut frivilligt är det domstolen som har att besluta i frågan. Bedömningen ska omfatta en avvägning mellan intresset och relevansen av den potentiella bevisningen för den som begär ut handlingen och motpartens intresse av att inte lämna ut handlingen.
Entreprenören ville inte lämna ut personalliggaren och till stöd för detta sa denne att personalens intresse av personlig integritet väger tyngre än beställarens intresse att få tillgång till uppgifterna. Tingsrätten beslutade att personalliggaren skulle lämnas ut och efter att beslutet överklagats av entreprenören kom hovrätten fram till samma beslut. Beslutet överklagades till Högsta domstolen.
Högsta domstolen, som också inhämtade ett förhandsavgörande från EU-domstolen, har i detta fall kommit fram till att utöver parternas intresse ska hänsyn dessutom tas till den registrerade personalens intresse. Det kan vara känsligt att ens personuppgifter lämnas ut till domstol eftersom uppgifterna då, som huvudregel, blir en del av en offentlig handling. Trots detta kom Högsta domstolen fram till att de registrerade personernas intresse fick anses väga mindre tungt. Beslutet blev att personalliggaren skulle lämnas ut till beställaren, om än med maskning av personalens personnummer, samordningsnummer eller utländsk motsvarighet.
Ett krav på personalliggare som syftar till att begränsa möjligheterna till att använda sig av svart arbetskraft inom byggbranschen kan alltså nu under vissa förutsättningar få stor betydelse i entreprenadrättsliga tvister.
Hos Rosengrens har vi många medarbetare som arbetar såväl med entreprenad som med tvistlösning. Om du behöver rådgivning eller biträde är du välkommen att kontakta någon av våra jurister.
Av advokaterna Ann-Sofie Thelén och Nicklas Gränsmarker
